top of page

Kan 600 elitspelare ha fel?

Skribentens bild: Martin Stern TaipaleMartin Stern Taipale

Vad krävs för att nå toppen?

De senaste 15 åren har vi fått frågan om vad som verkligen krävs för att lyckas i tennis på högsta nivå. Jag och Ali Ghelem har under många år arbetat med att förstå hur svenska tävlingsspelare står sig i jämförelse med internationella toppspelare. Skillnaderna är stora, men det vi säger bygger inte på åsikter – det är baserat på objektiva testresultat från 600 tävlingsspelare, 1200 tester och 17 000 datapunkter.

Har du någonsin undrat varför du gör vissa övningar under din fysträning? Vad ligger egentligen bakom dessa val? Är det erfarenhet, gissningar, eller något konkret att luta sig mot? Vi har valt att använda data som ett stöd för att få en tydlig bild av var vi står och vad vi behöver sträva efter. Med hjälp av vår kravprofil, framtagen genom tusentals tester, har vi kunnat identifiera vad som krävs fysiskt, för att nå toppen.


 

Fysiska skillnader – vad skiljer svenska spelare från de bästa?

Enligt vår data är svenska spelare bra på, och lyckas förbättra, sin riktningsförändring (change of direction), upprepad riktningsförändring och uthållighet. Det innebär att vi är bra på att röra oss på banan och försvara oss, men vi brister när det gäller att styra poängen och diktera tempot. Statistik visar att vi har svagheter när det gäller kast- och hopprelaterade rörelser – faktorer som är avgörande för att kunna utveckla rotationskraft och kastkraft, två av de viktigaste fysiska egenskaperna för att nå en högre ranking.

De högt rankade spelarna i vår data har en tydligt högre hastighet i sina händer, vilket ger dem den fysiska potentialen att styra poängen bättre genom högre hastighet och tempo på bollen. Detta gäller särskilt i åldersklasserna 12-18 år, där utvecklingen av rotationskraft är avgörande. Det är också anmärkningsvärt att fysiska framsteg för svenska spelare ofta tycks avstanna efter 18 års ålder. Här finns ett tydligt behov av rätt typ av träning även efter denna ålder.

Forskning visar att ungefär 40 % av prestationen kommer från basträning, medan 60 % beror på specifik träning. Den stora frågan är hur specifik träningen blir när spelarna når en nivå där de är ”good enough” i de basfysiska kraven. Hur vet du att du är stark nog i basövningar, eller att din tid på 3 km löpning är tillräckligt bra för tennis? På AIM-X vet vi idag vad som är good enough i basen och vad som krävs specifikt, baserat på spelstil och nuläge.

Vår ADV-X Tennis Fitness Rating har visat sig vara ett effektivt verktyg för att mäta tennisspecifik fysik. När basträningen når sin gräns visar vår profil det, och när vi hittar rätt form av specifik fysträning fortsätter spelarna att utvecklas. Det handlar om att använda den begränsade träningstiden så smart som möjligt.


 

Kontinuitet och återhämtning – nyckeln till långsiktig framgång

När det kommer till våra toppspelare blir detaljerna avgörande. Basfysen och den tennisspecifika fysen måste vara på plats som en grund, men vi måste också ta hänsyn till varje spelares individuella förutsättningar och spelstil. Det handlar om att ge spelaren förutsättningarna att spela sin typ av tennis så effektivt som möjligt. En av de viktigaste faktorerna är Consistency over time – kontinuitet över tid.

En vanlig utmaning i svensk tennis är att många spelare tränar för hårt och för länge utan tillräcklig återhämtning. Det ökar risken för skador och sjukdom. Exempelvis kan en spelare som tränar 25 timmar per månad, men håller sig skadefri, på sikt få ut mer än en spelare som tränar 40 timmar men ofta drabbas av skador och sjukdom. Det är de frekventa avbrotten i träningen som kostar värdefull utvecklingstid. Detta kan undvikas genom att övervaka träningsbelastningen – något som bara tar 20 sekunder efter varje pass, men ger ovärderlig information om var spelaren står.



Sveriges högst rankade damspelare, Kajsa Rinaldo Persson, är ett utmärkt exempel på detta. Tidigare tränade hon hårt med hög volym, men skador satte käppar i hjulet. När vi identifierade de långvariga skadeutmaningarna och justerade träningsvolymen började hon vinna kontinuerligt på proffstouren och nådde sin career high ranking.

Många reagerar när de hör att vi ibland tränar mindre men ändå blir bättre. Vi har haft många diskussioner om hur många timmar man bör träna varje vecka, men frågan är: Är målet att träna mer, eller att bli bättre?

Vår filosofi är enkel: Hur lite kan du träna och ändå förbättra dig? Många tror att det handlar om att köra hårt och ”ge allt”, men i dagens tennis leder det ofta till överträning och skador. Det är som att tävla mot en bil när du själv cyklar – oavsett hur hårt du trampar vinner du aldrig. Du kämpar och ger 100 % av vad du kan och ditt ego säger att du är duktig för att du tar i och försöker. Men om kapaciteten inte finns, så kommer egot att få sig en smäll då du inte kan påverka resultatet hur hårt du än krigar. Det som verkligen spelar roll är hur din fysiska kapacitet hjälper dig att nå en högre nivå i spelet.



 


Progression – byggstenarna för en hållbar utveckling

Ett område som vi tar väldigt seriöst är progression över tid. När du tränar utvecklas du baserat på flera faktorer. Tänk dig att du tränar knäböj med 60 kg i 6 månader. Ganska tidigt blir du tillräckligt stark för den vikten. Vad gör du då? Vill du bli starkare kan du höja vikten. Vill du bli snabbare kan du minska vikten och hoppa med lättare belastning. Vill du bli mer uthållig kan du öka repetitionerna med samma vikt. Möjligheterna är oändliga.

När jag var yngre gjorde vi 3 set gånger 20 repetitioner på en vald övning, oftast baserad på erfarenhet. Ett år senare gjorde vi samma sak. Frågan är: Hur länge fortsatte vi att utvecklas? Om det inte finns en plan för progression, oavsett om du vill bli starkare, snabbare eller mer uthållig, kommer du ganska snabbt att sluta utvecklas. Det som sker när utvecklingen avstannar är inte längre träning, utan underhållande motion.

Att tåla hög träningsbelastning är slutmålet. Tennis är en sport som måste vara repeterbar över året, med hög intensitet. Med långsiktig progression når vi dit. Utmaningen är att inte ”vrida ur trasan” på unga spelare. De har viktigare fysiska förutsättningar att jobba med i sin utveckling än att enbart stå ut med mycket träning. När de väl kan göra saker med bra kvalité och hög hastighet/power, kan vi enkelt utveckla det vi redan har en stark tradition inom kondition och jävlar anamma.





Vad är egentligen rätt väg framåt?

Fysträning är ett enormt område, men det tas ofta emot som ett tvång, ett straff eller något man bara måste göra – utan att många riktigt förstår varför eller hur de ska gå tillväga. Jag vill idag sträcka ut en hjälpande hand till alla klubbar och spelare i Sverige som känner att detta känns krångligt, jobbigt eller svårt att veta var man ska börja.

Den vanligaste diskussionen jag har med klubbar är: “Det finns för mycket och för djupgående information om övningar och träningsplaner. Vi behöver bara komma igång med fysträningen.” Men det är oroväckande för framtiden att Sverige inte har några spelare som ens är fysiskt bra nog att vara topp 200. Hur ska vi då kunna få in spelare i tennisens finrum om fysträningen inte prioriteras i alla åldrar?

Att träna på saker på rätt sätt är inte samma sak som att träna på rätt sak.


Att utbilda svenska tränare på riktigt från grunden är prioritet. Inte bara inom fysträning. I många länder får du inte träna en 10 åring om du inte gått. 3 år i skolan för att bli licensierad först.

Vi kommer inom närmsta året att erbjuda utbildningar för tränare och spelare i hur man steg för steg tar sig framåt och skapar en bättre framtid för mig själv eller för mina spelare.


Martin Stern Taipale



105 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page